Publicerat: 2023-05-10
I dag är det 50 år sedan den västsahariska befrielserörelsen Polisario Front bildades i kampen mot den dåvarande spanska kolonialmakten. Idag är Polisario den legitima representanten för Västsaharas folk. Vi har mött Senia Bachir Abderahman som är Polisarios representant i Sverige och Norge.
Senia Bachir Abderahman växte upp i de västsahariska flyktinglägren, utbildade sig på universitet i USA och Norge och arbetade därefter som politisk rådgivare inom Afrikanska Unionen. I juli 2022 klev hon in i rollen som Polisarios representant i Sverige och Norge. Hon är baserad i Stockholm på kontoret som varit Polisarios sedan 70-talet. Sverige var det första europeiska landet Polisario hade en politisk interaktion med när Marocko invaderade Västsahara. De öppnade snart ett kontor i Sverige som var det första kontoret i Europa och som samlade de nordiska länderna.
Strävan efter förändring
Senia berättar att hon redan vid tidig ålder bestämde sig för att hon ville göra något som kunde hjälpa det västsahariska folket. Hon ville bli läkare som hennes pappa. Men som för många andra västsaharier, drogs hon till slut in i politiken.
-Att arbeta politiskt är inte bara ett jobb eller en karriär. Växer man upp i ett flyktingläger eftersom ens land är ockuperat så dras man ofta in i politiken på ett eller annat sätt i strävan efter förändring. Även om jag inte arbetar inom medicin som jag en gång drömde om, så följer jag fortfarande min dröm. Det jag gör är för mitt folk, säger Senia.
Befrielserörelsen Polisario bildades den 10 maj 1973. Tio dagar efter bildandet startades en väpnad kamp mot Spanien som koloniserat Västsahara. När Spanien sen drog sig tillbaka och Marocko och Mauretanien invaderade territoriet fortsatte kampen mot dem. Den 27 februari 1976 utropade västsaharierna sin republik Sahrawi Arab Democratic Republic (SADR). Nu, 50 år senare, fortsätter kampen mot ockupationsmakten Marocko. Trots begränsade resurser och ett, geografiskt sett, splittrat folk har Polisario byggt en nation i exil med institutioner och en till stor del utbildad befolkning.
-Vårt mål är frihet, att återta självbestämmandet som Västsaharas folk har laglig rätt till. Det är så många aktörer som försöker underminera våra röster, så vi måste också bevaka och skydda våra rättigheter som har fastställts av FN, i EU-domstolen, Internationella domstolen i Haag och andra instanser. Men trots förtalskampanjer och propaganda från Marocko så har Polisario fortfarande ett starkt förtroende från folket, både i flyktinglägren, de ockuperade delarna och den befriade delen, säger Senia.
Den 13 november 2020 bröt Marocko mot det FN-medlade avtalet om eldupphör som ingåtts med Polisario 30 år tidigare. Detta efter att Marocko gjort intrång i en buffertzon vid Guerguerat för att öppna en passage för handel mellan Marocko och Mauretanien. Marockanska styrkor mobiliserade för att attackera västsaharier som fredligt demonstrerade mot passagen genom deras område. Sedan vapenvilan bröts har våld och trakasserier eskalerat i ockuperade Västsahara. Poliser och militär verkar för tillfället med total straffrihet för övergrepp mot aktivister, journalister och människorättsförsvarare.
50 år senare
– Västsahara har nu varit ockuperat i 50 år, ett halvt decennium! Under den tiden har Marocko obehindrat exploaterat Västsaharas naturresurser, byggt upp relationer med EU och strategiskt viktiga länder och samtidigt begått brott mot de mänskliga rättigheterna mot den västsahariska befolkningen. Om vi låter Marocko komma undan med ockupation, godtyckliga fängslanden och tortyr, vad skickar vi då för signaler till andra länder? säger Senia och fortsätter:
– Marocko måste pekas ut som ansvarig för ockupationen. Om inte det sker, riskerar vi att andra länder gör samma sak.