Karin Sundin, Stockholm Vatten och Avfall, Erica Andrén, Grums Kommun och Jeanette Ovesson, Simrishamns Kommun under ett seminarium på konferensen Hållbar Kommun.
Hur kan policys främja cirkulär textilhantering i Sveriges kommuner? Och hur kan mindre kommuner som saknar resurser prioritera att arbeta med frågan? Erica Andrén, Grums Kommun, Jeanette Ovesson, Simrishamns kommun och Karin Sundin, Stockholm Vatten och Avfall delar med sig av sex framgångsfaktorer.
Om mindre än ett år, i januari 2025, blir kommunerna ansvariga för att textilier samlas in separat. Det ökar kommunernas handlingsutrymme för att främja en mer cirkulär textilhantering. Artikel2 har drivit ett projekt med finansiering från Vinnova för att kartlägga policyförändringar som kan främja en mer hållbar textilhantering. Under arbetet har samtal förts med ett flertal kommuner, bland dessa Grums, Simrishamn och Stockholm. Här delar de med sig av sina tips för att främja cirkulär textilhantering.
Förenkla och minska antalet policys
Många kommuner uppger att de inte har resurser att arbeta med hållbar textilhantering. Simrishamns kommun har arbetat med att förenkla och att integrera hållbarhetsperspektivet i allt pågående arbete.
– Vi fattade ett politiskt beslut att anta en hållbarhetspolicy som ett övergripande policydokument i vår kommun. Vi har försökt att kasta bort så många andra styrdokument som möjligt för att förenkla, berättar Jeanette Ovesson, kommunstyrelsens ordförande i Simrishamns kommun. Hon berättar att de i sin hållbarhetspolicy har valt ut fyra prioriterade områden som de olika verksamhetsområdena i kommunen ska formulera mål utifrån.
Erica Andrén, kommundirektör i Grums kommun påpekar även vikten av att politikerna prioriterar frågan, eftersom det är politiken som styr kommunens arbete.
Samarbete – en förutsättning för den cirkulära omställningen
Ett flertal kommunaktörer förespråkar samarbete som en framgångsfaktor för hållbarhetsarbetet.
– Vi är inte ensamma om de utmaningar som vi står inför, därför bör vi så långt det är möjligt lyfta utmaningarna i ett regionalt perspektiv och nyttja expertis från region och länsstyrelse. Den värmländska regionala utvecklingsstrategin har knutit Agenda 2030 till sitt lokala målarbete och den utgör nu ett ramverk för kommunens egna mål. Om vi är många som tänker tillsammans så blir det bättre, säger Erica Andrén, kommundirektör i Grums kommun.
Simrishamns kommun främjar återbruk genom samverkan tillsammans med närliggande kommuner. Ett tydligt exempel är att 14 kommuner i Skåne gemensamt äger avfallsbolaget Sysav, ett innovationsprojekt för textilsortering. – Genom att kommuner samarbetar kan vi driva utveckling, säger Jeanette Ovesson.
Hållbar hantering av arbetskläder
I samtliga kommuner utgör arbetskläder en stor mängd textilier som öppnar upp för åtgärder för återbruk. En konkret åtgärd är att integrera ett hållbarhetsperspektiv redan vid upphandlingen.
– Det är viktigt att inte ställa för specifika krav på arbetskläderna, som till exempel kan man undvika att ha loggor på kläderna. Kommunen behöver inte heller äga kläderna, utan vi kan upphandla tjänsten för att få vårt behov av arbetskläder tillgodosett och sedan kan någon annan använda dem, säger Erica Andrén.
Jeanette Ovesson tipsar om att dagliga verksamheter kan få i uppgift att laga och reparera arbetskläder så att kläderna därigenom får ett längre liv.
Värdet av små initiativ
En annan framgångsfaktor är att underlätta för aktörer och verksamheter som gynnar hållbarhet, exempelvis klädbytardagar och att upplåta mark till återkommande loppisar.
– Nyttja kraften hos invånarna och låna ut lokaler som står tomma delar av veckan till verksamheter som främjar återbruk, såsom loppisar, säger Erica Andrén.
Vikten av utbildning
Kommunrepresentanterna är överens om att kommuner har ett ansvar att arbeta för att öka invånarnas medvetenhet om hållbarhet och cirkulär ekonomi.
– När vi vill se framsteg bör vi vända oss till barn och unga. Det är när barnen kommer hem till familjen med de här tankarna som vi ser resultat, säger Erica Andrén.
Karin Sundin, teknisk utredare på Stockholm Vatten och Avfall poängterar vikten av att få varje medarbetare och invånare att tänka på avfall som en resurs, och hur varje produkt kan användas på bästa sätt.
Att välja rätt från början
Enligt EUs avfallsdirektiv ska alla resurser samlas in och tas tillvara på bästa sätt. Men Karin Sundin menar att det tyvärr inte efterlevs fullt ut.
– Ett av hindren för att få till en mer cirkulär textilhantering är att produktionen och konsumtionen av fast fashion fortsätter vid sidan om alla bra initiativ, trots att det finns medvetenhet och vilja att göra rätt. En utmaning är att förena de parallella spåren för att få fram en fungerande hållbar metod. Som kommun måste vi arbeta för att nå både de redan medvetna och de som ännu inte är med på tåget, säger Karin Sundin.
Karin Sundin betonar även att det finns ett behov av lokal sortering som tillgängliggör begagnade textilier för människor.
– Idag skickas mycket material till andra länder för sortering och då är det svårt för oss att få tillbaka de produkterna hit.
När det gäller vilken policyförändring som är viktigast för att främja cirkulär textilhantering menar Jeanette Ovesson att det viktigaste är att lyfta frågan högt på agendan och att prioritera frågan.
– Det saknas inte policys i kommunerna, snarare finns det för många. Det viktigaste är att fokusera och prioritera, säger Jeanette Ovesson.
Publicerad 2024-04-12