Framtida humanitär kris överskuggas av orolig omvärld

överblick över Smara, som är ett av de västsahariska flyktinglägren

Smara, ett av de fem västsahariska flyktinglägren i Algeriet.

Det humanitära biståndet till de västsahariska flyktinglägren minskar drastiskt. Allvarlig matbrist beräknas uppstå redan under juli månad. Ett 20-tal humanitära organisationer tillsammans med FN har identifierat de mest akuta behoven och prioriteringarna. 

World Food Program, som funnits på plats i de västsahariska flyktinglägren sedan 80-talet, minskade i slutet av 2023 de månatliga matransonerna med 30 procent. Även UNHCR har minskat biståndet till flyktinglägren med 20 procent för 2024, något som direkt påverkar tiotusentals familjer.

Sahrawi Refugee Response Plan är sammanställd av 28 aktörer som är involverade i att täcka de humanitära behoven i flyktinglägren i Algeriet. Planen ger en kort översikt över situationen, understryker socioekonomiska sårbarheter och beskriver de mest akuta behoven och prioriteringarna de kommande två åren. Enligt deras uppskattningar förväntas allvarlig matbrist förestå redan under juli månad för de mest utsatta stödmottagarna. De representerar 77 procent av den totala befolkningen i flyktinglägren.

Den näst längst varande flyktingsituationen i världen

Flyktinglägren, som är belägna i Saharaöknen, är kännetecknade av ogästvänliga förutsättningar som gör storskaligt jordbruk och odling omöjlig. På grund av det karga ökenlandskapet går det inte att täcka livsmedelsbehoven på egen hand och befolkningen är därmed beroende av humanitärt bistånd från omvärlden. Det isolerade geografiska läget försvårar möjligheten till sysselsättning och inkomstkällorna är små. Flyktinglägren klassas som den näst längsta flyktingsituationen i världen. 

Tre av fyra gravida och ammande kvinnor lider av svår anemi. En tredjedel av barn under fem år lider av kronisk undernäring. Det visar den senaste näringsundersökningen Nutrition Survey Sahrawi Refugees Camps Tindouf, Algeria” som UNHCR och World Food Program genomförde år 2022. Under de två åren som gått sedan undersökningen utfördes har hälsoläget ytterligare försämrats.

Ökad tillströmning till flyktinglägren

Efter att Marocko, år 2020, bröt den FN-medlade vapenvilan har ett krig pågått där Marocko attackerar de befriade områdena av Västsahara. Det har lett till en ökad flyktingström från befriat område in till flyktinglägren. Den ökade tillströmningen av familjer ökar trycket på det redan hårt pressade hälso- och sjukvårdssystemet samt tillgången till mat och vatten. 

World Food Program uppskattar att den osäkra livsmedelsförsörjningen leder till att en tredjedel av familjerna tvingas in i ohållbara strategier som leder till skuldsättning för att klara familjens matförsörjning. Enligt UNHCR och World Food Program är en del av förklaringen till det minskade biståndet dels konfliktens varaktighet, som pågått i snart 50 år, och dels det ökande antalet kriser som sprider sig över världen.

På kort sikt behöver omvärlden öka det humanitära biståndet. I ett större perspektiv behöver Västsaharas rätt till självbestämmande infrias. Omvärlden kan inte tillåta att ett folk fördrivs till öknen där de i ett halvt sekel görs beroende av bistånd.

Rapportframsida för Sahrawi Refugee Response Plan 2024-2025
Framsida av rapporten Nutrition Survey om den humanitära situationen i de västsahariska flyktinglägren.

Publicerad 2024-06-14

Relaterad läsning