Den 9 juni är det EU-val. Ta del av partiernas svar på våra frågor kopplade till ockupationen av Västsahara.
Artikel2 har tagit tempen på partiernas toppkandidater inför EU-valet den 9 juni. Vi vill se ett hållbart EU som står upp för mänskliga rättigheter. Vilket EU vill du se? Gör din röst hörd i EU-valet!
Västsahara, till ytan lika stort som halva Sverige, är ockuperat av Marocko sedan 1975 i strid med beslut från FN och Internationella domstolen i Haag. Ett viktigt motiv till Marockos långvariga ockupation är landets naturresurser.
EU är Marockos största handelspartner. De senaste åren har EU-domstolen i flertalet domar fastställt att handelsavtal mellan EU och Marocko inte kan innefatta Västsahara. Trots det har EU tecknat avtal med Marocko som inkluderar västsahariskt territorium, i strid med den egna domstolen. EU:s avtal med Marocko är en av orsakerna till att ockupationen är lönsam och kan fortsätta. Därför är det viktigt att våra folkvalda parlamentariker inte låter sig påverkas av snabba lösningar, egenintresse eller påtryckningar från Marocko.
Vilken sorts EU-politik vill kandidaterna föra kopplat till Västsahara?
Vi har ställt frågor till samtliga partiers tre toppkandidater som kandiderar till Europaparlamentet 2024. Kandidater från Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet, Moderaterna, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har besvarat våra frågor om vilken sorts politik de vill föra inom EU kopplat till ockuperade Västsahara. Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har inte återkommit med svar.
Följande frågor har skickats till samtliga riksdagspartiers tre toppkandidater:
1. Kommer du vara drivande för att din partigrupp tar initiativ till att stötta FN:s fredsprocess mellan Polisario, den legitima representanten för Västsahara, och Marocko?
2. Ska Sverige, som medlem i EU, ta initiativ till att EU söker samtycke från Polisario gällande handels- och samarbetsavtal som rör det västsahariska territoriet istället för med Marocko, enligt EU-domstolens beslut.
Några partier har valt att återkomma med ett samlat svar från partiet och vissa kandidater har svarat enskilt. Alla svar redovisas nedan. Klicka på plustecknet för respektive parti för att ta del av svaren.
Moderaterna
Tomas Tobé, förstanamn på Moderaternas lista till EU-valet, svarar:
”EU ska stå upp för en regelbaserad världsordning och verka för fred, stabilitet och ekonomiskt välstånd. Moderaterna ser ett stort behov av att EU ska vara fortsatt engagerat i omvärlden, inte minst i Nordafrika, och vill därför förstärka EU:s gemensamma utrikespolitik. FN har en fortsatt central roll och EU måste ge starkt stöd för pågående processer för fred och säkerhet.”
Liberalerna
Simona Mohamsson, tredjenamn på Liberalernas lista till EU-valet, svarar:
1. Ja. Västsahara utropade sin självständighet redan 1975. Under de senaste snart 50 åren har FN i flera resolutioner uttalat att folket i Västsahara måste få välja sin egen framtid. Men fortfarande ockuperar Marocko större delen av territoriet.
2. Ja. EU ska inte se mellan fingrarna på brott mot mänskliga rättigheter. Den morot som ett frihandelsavtal med EU innebär måste alltid följas av en piska – utvecklingen i landet ska gå i rätt riktning. I fallet Marocko är det tydligt att så inte är fallet.
Centerpartiet
Emma Wiesner, Abir Al-Sahlani och Svante Linusson, som är första-, andra- och tredjenamn på Centerpartiets lista till EU-valet, svarar i ett gemensamt svar:
1. Centerpartiet kommer alltid driva på för en rättvis och varaktig lösning.
2. Centerpartiets hållning är alltid att EU ska agera enligt EU-domstolens beslut.
Socialdemokraterna
Evin Incir, tredjenamn på Socialdemokraternas lista till EU-valet, svarar:
1. Socialdemokraterna stödjer en FN-ledd fredsprocess för ett fritt Västsahara där folket i Västsahara ges rätten till självbestämmande. Detta är något som vi driver idag och har gjort i många år.
2. Vi anser att Sverige ska stå upp för de beslut som EU-domstolen fattar och vi motsätter oss Marockos ockupation av Västsahara och därmed också utvinning av naturresurser på ockuperad mark när det sker i strid med internationell rätt.
Miljöpartiet
Alice Bah Khunke, förstanamn på Miljöpartiets lista till EU-valet, svarar:
1. Jag och mina gröna kollegor har varit tydliga i stödet för det västsahariska folkets rätt till självbestämmande, särskilt genom folkomröstning om deras politiska framtid. Det kommer vi fortsätta stå upp för även under nästa mandatperiod. Polisario är den legitima representanten för västsaharierna, precis som FN:s resolutioner slår fast. Att FN-processen inte kommit längre är en stor besvikelse. För oss är det viktigt att EU och medlemsstaterna agerar konstruktivt för att stötta FN:s arbete. I nuläget vill vi att såväl EU som Sverige specifikt ska öka både det ekonomiska stödet och andra insatser för att stötta de västsahariska flyktingarna i Tinduf och civilsamhället i de ockuperade områdena.
2. Ja, vi gröna anser att Sverige bör se till att EU och medlemsstaterna upprätthåller EU-domstolens rättspraxis och säkerställer att alla avtal som berör det västsahariska territoriet kräver förhandsgodkännande från Polisario. Vår gröna partigrupp har konsekvent motsatt oss de EU-avtal om bland annat fiske, handel och luftfart som förhandlats fram med ockupationsmakten Marocko i förhållande till Västsahara.
Pär Holmgren, andranamn på Miljöpartiets lista till EU-valet, svarar:
1. Ja, Miljöpartiet och Gröna gruppen i EU-parlamentet är starka förespråkare för det västsahariska folkets rätt till självbestämmande, särskilt genom folkomröstning om deras politiska framtid. Vi ser Polisario som den legitima representanten för västsaharierna, i linje med FN:s resolutioner. Vi beklagar bristen på framsteg i FN-processen och vi vill att EU och medlemsstaterna ska agera konstruktivt för att stötta FN:s ansträngningar. Tills vidare anser vi att EU (och Sverige) bör öka såväl det ekonomiska stödet som andra insatser för de västsahariska flyktingarna i Tinduf och till civilsamhället i de ockuperade områdena.
2. Vi gröna har varit tydliga i vårt motstånd till EU-avtalen om bland annat fiske, handel och luftfart som förhandlats fram med ockupationsmakten Marocko i förhållande till Västsahara. Vi vill att Sverige verkar för att EU och medlemsstaterna respekterar EU-domstolens rättspraxis. Det innebär att alla avtal som berör det västsahariska territoriet enbart bör ingås med samtycke från Polisario.
Isabella Lövin, tredjenamn på Miljöpartiets lista till EU-valet, svarar:
Jag har sedan länge engagerat mig för Västsahara, och drev bl.a. på så att EU-parlamentet röstade nej till ett fiskeriavtal med Marocko 2011 pga att det inkluderade västsahariska vatten. Detta engagemang gjorde sedan att jag nekades att resa in i Marocko då jag tillsammans med några andra medlemmar i Intergroup for Western Sahara var på väg till Layonne för ett studiebesök. Jag har istället besökt flyktinglägret i Tindouf.
Självklart kommer jag att fortsätta stödja initiativ till en fredsprocess och västsahariernas rätt till självbestämmande, och självklart svarar jag ja på alla frågor.
Vänsterpartiet
Jonas Sjöstedt, Hanna Gedin och Carolina Gustafsson, som är första-, andra- och tredjenamn på Vänsterpartiets lista till EU-valet, svarar i ett gemensamt svar:
1. Ja. Marockos illegala ockupation av Västsahara måste få ett slut. Sverige och EU måste öka trycket för att den utlovade folkomröstningen om Västsaharas självständighet snarast ska komma till stånd.
2. Ja. Avtal om handel och samarbete som rör det västsahariska territoriet måste ske med samtycke från det västsahariska folket och dess representant Polisario. EU bör också ta fram riktlinjer för företag och investerare i syfte att förhindra investeringar på ockuperad mark om de inte sker med godkännande av Västsaharas folk.
Svaren från kandidaterna innebär ett löfte som vi kommer följa upp under nästa mandatperiod. De parlamentariker som blir valda har ett ansvar att EU följer den egna domstolen och står upp för mänskliga rättigheter. Det är din röst i EU-valet som avgör vilka ledamöter som ska forma EU:s framtid. Rösta för ett EU som står upp för mänskliga rättigheter!
Hos valmyndigheten hittar du information om hur och när du kan rösta.
Publicerad 2024-06-03