Textilinsamling
Vad du ska göra med textil du inte längre vill ha i ditt hem har blivit rörigt, fast det egentligen inte är så krångligt. För att det ska bli lätt att göra rätt för dig som privatperson har vi satt ihop denna sida. Här hittar du information om vilken textil som klassas som vad och vart de olika textilierna ska lämnas in.
Vad är skillnaden på textil och textilier?
Textil = Materialet textil
Textilier = Artiklar gjorda av materialet textil
För dig som privatperson gäller textillagen insamling av textil i form av dessa textilier, när du inte längre vill ha dem i ditt hem:
- Kläder, både för utomhus- och inomhusbruk
- Hemtextilier, som exempelvis lakan och handdukar
- Skor
- Accessoarer
- Väskor
Textilinsamlingen omfattar inte artiklar som gosedjur, stora mattor, madrasser eller resväskor.
Vad hände med textillagen?
I oktober 2025 kom det en ändring av den textillag som trädde i kraft första januari 2025. Lagen såg alltså ut på ett sätt under nio månader, sedan ändrades den till att bli så som den ser ut idag. Anledningen till lagändringen var att ingen hade kunnat föreställa sig vilka enorma mängder oönskade textilier som löpande uppstår hos privatpersoner i Sverige.
Att det inte fanns teknik, verksamheter eller kapacitet för att återvinna majoriteten av textilierna ännu var känt. Likaså att den svenska andrahandsmarknaden är kräsen, mycket återanvändbar textil exporterades redan till andra EU-länder. Det beslutades ändå att Sverige skulle komma igång med textilinsamlingen för att förbereda inför kommande producentansvar i EU. Producentansvaret kommer göra de aktörer som sätter textilier på marknaden ansvariga för att finansiera och organisera insamling, återanvändning samt återvinning av textilavfall.
När lagen trädde i kraft visade det sig att mängden textilier som lämnades in var ohanterlig. Det var så mycket överblivna textilier att det inte fanns någon aktör som ville ta emot den och heller inte infrastruktur för att hantera den. Därav kom lagändringen. Vad den ny-nya textillagen innebär kan du läsa på den här sidan.
Vilken textil är vad och vart ska vad lämnas in?
Överblivna textilier delas upp i fyra olika grupper, de kallas ibland fraktioner och dessa är:
- Återanvändning
- Återvinning
- Förbränning
- Miljöfarligt avfall
Återanvändning
Textilier som är hela och rena är fullt användbara, de bör därför återanvändas som de är – eller genom att anpassas till annan form för återbruk. Till denna fraktion hör även kläder och andra textilier med mindre defekter, som exempelvis en saknad knapp eller lite sprucken söm.
Exempel på textilier som är återanvändningsbara:
Hela och rena kläder, gardiner, lakan, dukar, handdukar, skor, väskor, accessoarer, garnnystan och små mattor.
Textilier som är möjliga att återanvända lämnas till:
Second hand-butiker eller insamlingslådor, som till exempel våra. För att stötta vårt arbete för en värld som håller, på riktigt! Socialt, miljömässigt och ekonomiskt.
Återvinning
Plagg och bitar av textilier som är rena men slitna eller trasiga, och större än ett örngott i mått, är klassade som textilåtervinning.
Exempel på textilier som är återvinningsbara:
Kläder med fläckar som inte går att tvätta bort, utslitna lakan, utnötta handdukar eller uttjänta kläder som är torra och rena.
Textilier som är möjliga att återvinna lämnas i:
Restavfall/hushållssopor, eller kärl för textilåtervinning om det finns hos din återvinningscentral
–> Vi håller med om att det inte låter som rätt svar. Men verkligheten är att det inte finns någon storskalig textilåtervinning i Sverige i dagsläget. Inte heller finns det kapacitet att återvinna den ofattbara volym textilier som egentligen är återvinningsbara någon annanstans i världen.
Mycket utveckling återstår tills textilåtervinning är på plats och det är utmanande sett till många aspekter, exempelvis produceras många textilier av blandat textilmaterial där en stor del är plast. Producentansvaret för textil i EU ska bidra till förbättring på detta område, det ska vara på plats till 2028.
Förbränning
Är textilien smutsig, så den inte går att få ren, samt trasig eller utnött anses den inte längre vara duglig som textil utan klassas istället som restavfall. Restavfall ska till förbränning för att bli energi. Mindre textilstumpar, som är mindre än örngott i mått, ska också till förbränning.
Exempel på textilier som ska till förbränning:
Textilier med fläckar av blod eller olja, textilier med mögel eller stank eller textilier som är fuktiga eller blöta ska till förbränning. Dit ska även kläder med svåra fläckar, trasiga eller kraftigt nedsmutsade skor och väskor, singelskor, trassligt garn samt smutsiga eller slitna underkläder och strumpor. Trasiga eller väldigt slitna skalkläder, regnkläder och gummistövlar ska också till förbränning. Så även samt kläder och accessoarer av konstläder, fuskpäls eller andra icke-textila materialslag.
Textilier som måste förbrännas lämnas till:
Restavfall/hushållssopor om det är mindre mängd, större mängder lämnas till återvinningscentral där det finns behållare för förbränning.
Farligt avfall
Textilier med till exempel målarfärg eller andra skadliga kemikalier är kontaminerade och klassas som farligt avfall. Även textilier som är behandlade med bekämpningsmedel, som till exempel DDT, Eulan, Mitin eller liknande, ingår i denna fraktion.
Exempel på textilier som är farligt avfall:
Trasor med självantändliga kemikalier som linolja eller terpentin och arbetskläder täckta av målarfärg eller olja är exempel på textilier som ska hanteras som farligt avfall. Gamla ullfiltar, ullkappor eller andra ullplagg som är behandlade med “anti-malmedel” är även de exempel på farligt avfall.
Textilier som blivit farligt avfall ska till:
Återvinningscentral och hanteras som annat farligt avfall.
Olika typer av insamlingsplatser
Det finns flera olika typer av insamlingsplatser och vad de kallas kan variera från kommun till kommun. Här nedan följer en lista med de vanligaste typerna av uppsamlingsplatser tillsammans med en kort förklaring om vad det är för typ av plats.
Återvinningscentral (ÅVC)
En bemannad inhägnad anläggning som sköts på uppdrag av kommunen där större mängder avfall av olika slag kan lämnas in, även grovavfall och miljöfarligt avfall.
Återvinningsstation (ÅVS)
En obemannad öppen plats i samhällen med containrar för de vanligaste typerna av avfall.
Insamlingslåda
En mindre container med inkast för knutna påsar med hela och rena textilier.
Second hand-butik
Det finns olika typer av second hand-butiker. Leta gärna efter en aktör med 90-konto, som till exempel Artikel2, så vet du att din donation går till ett bra ändamål.
Soptunna/Molok för hushållsavfall
I nära anknytning till hushåll finns soptunnor, moloker eller annan lösning för restavfall (ibland även kallat brännbart).
Returpunkt
En ÅVC i butiksformat där det går bra att lämna artiklar för återbruk och mindre mängder avfall.
Mobil miljöstation
En bemannad mobil insamlingsplats för mindre mängd som åker till olika bostadsområden.
Ytterligare läsning
Du kanske även är intresserad av detta: