Spanien har gjort en helomvändning i sin Västsahara-politik. Från att stå bakom FN till att stödja ockupationsmakten Marocko. Det kan inte ses som annat än ett resultat av Marockos utpressning, menar Jytte Guteland (S) och Gabi Björsson, ordförande, Emmaus Stockholm.
Spanien har meddelat att de tagit en ny riktning gällande deras forna koloni Västsahara. Spanien pressades till att lämna kolonin på 70-talet, men i stället för att inleda en avkoloniseringsprocess lämnade man i strid med internationell rätt över territoriet till Marocko och Mauretanien. Sedan dess har Spanien fortsatt inneha den administrativa makten. Spanien har stått bakom FN-spåret, att Västsaharas folk har rätt till självbestämmande genom en folkomröstning, fram tills nu. Vad som ligger bakom beslutet är inte offentliggjort. Men att Marocko har en historia av att utöva påtryckningar för att få sin vilja igenom gällande Västsaharakonflikten, går inte att förneka.
De spanska enklaverna Ceuta och Melilla tillhör EU:s yttre gränser och de utgör de enda landsgränserna mellan Europa och Afrika. Marocko har därmed ett gynnsamt geografiskt läge och ett trumfkort när det kommer till att förhandla med EU som skärpt sin flyktingpolitik. Sedan migrationskrisen nådde sin kulmen 2015 har EU genomfört åtgärder som lett till att de irreguljära inresorna till EU minskat med mer än 90 procent.
Läs hela artikeln i Omvärlden.
