Nu slutar Europa elda kläder – men vad händer istället?

Från vänster: Catrin Offerman, moderator, Aktuell Hållbarhet, Anna Vilén, kommunikationsansvarig, Siptex/Sysav, Mattias Lindahl, professor i produktrelaterat miljöarbete, Linköpings universitet, Joakim Järrebring, riksdagsledamot, (S) Miljö- och jordbruksutskottet. Bild: Cecilia Rojas

Publicerat: 2023-07-07

Regler och ramverk på nationell och internationell nivå, liksom lokala initiativ styr samhället mot en cirkulär omställning. Nu hamnar textilier alltmer i fokus. Textilindustrin är en av världens mest förorenande samtidigt som potentialen är stor att skapa miljönytta. Men tyvärr är bristande kapacitet för storskalig sortering av insamlade textilier i Sverige, liksom relativt låg efterfrågan, hinder för lokalt återbruk. Idag exporteras därför stora mängder textilier från Sverige för sortering i andra länder. Artikel2 driver ett projekt finansierat av Vinnova med mål att ta fram underlag till policys som ska främja cirkulär textilhantering i våra kommuner. 

För att få igång diskussionen hölls ett seminarium med en expertpanel bestående av Maja Dahlbom, IVL, Svenska Miljöinstitutet och Anna Vilén, kommunikationsansvarig, Siptex/Sysav, samt Mattias Lindahl, professor, Linköpings universitet och Joakim Järrebring, riksdagsledamot, (S) Miljö- och jordbruksutskottet. Catrin Offerman från Aktuell Hållbarhet modererade samtalet.

För att få igång ett storskaligt och hållbart cirkulärt textilflöde var panelen överens om att det behövs satsningar och styrmedel så som producentansvar, men också att attityden kring återbruk måste förändras. 

Anna Vilén från Sysav, världens första och största storskaliga sorteringsanläggning för textilavfall, berättar att de sorterar och förbereder för återvinning. ”Mycket av det vi sorterar hade egentligen gått att återanvända, men tyvärr är secondhandmarknaden mättad i Sverige. Vi måste se till att vi får cirkulära flöden för att så mycket som möjligt ska stanna i Sverige, eller i alla fall i EU” säger Anna Vilén. Mattias Lindahl menar att man måste ta tag i problematiken med allt för hög nyproduktion och nykonsumtion om det ska gå att öka återbruket. ”Ett av de stora problemen med vår ekonomi idag är att vi inte betalar vad saker verkligen kostar utan vi skickar notan till miljön, det måste upphöra” säger Joakim Järrebring.

EU:s sorteringskrav för textilier kommer att införas 1 januari 2025. Maja Dahlbom menar att det kommer innebära att större mängd textil kommer samlas in i kommunerna. Mattias Lindahl inflikar att det finns en risk när insamling av textiler underlättas. ”Det kan leda till ökad konsumtion. Bäst är att återanvända kläderna så länge det går. Vi kan inte komma undan med gott samvete att konsumera mer bara för att vi lämnar det vi tröttnat på till secondhand” säger Mattias Lindahl.

Problemet är det linjära systemet, för att göra det cirkulärt behövs en omställning i människors huvuden, det behövs lagar och även ekonomiska styrmedel för att vi ska få en cirkuläritet, så att vi slutar producera avfall” säger Joakim Järrebring. 

Ett återkommande tema under samtalet är vikten av att ett producentansvar för textilier, något som kan bidra till att vi faktiskt betalar vad det kostar att framställa nya produkter. Samt att det måste ställas krav på hög kvalitet på det som produceras. Dessutom bör produkter från början designas på ett sätt som underlättar återbruk och återvinning.

På frågan om vad kommuner, regioner och landsting kan göra för att ställa om till en mer cirkulär textilhantering svarar Joakim Järrebring att lagen om offentlig upphandling är ett viktigt verktyg. ”Den bör användas som ett stöd för hållbar utveckling”.

Några av slutsatserna som kom fram under seminariet kring hur cirkulär textilhantering kan främjas var att det behövs:

  • • Utbildning för kompetenshöjande inom cirkuläritet av textilier.
  • • Stimulering av innovationer, ny teknik och företag som ställer om.
  • • En samlad strategi som ökar omställningssatsningar, både politiska och ekonomiska.
  • • Producentansvar och krav på finansiering av hela ledet inom den cirkulära kedjan.
  • • Krav på kommuner och regioner att använda lagen om offentlig upphandling till att ställa krav på vilka fibrer och typ av textilier som upphandlas.
  • • Ökad standardiseringen av kläder.
  • • Ökat samarbete och påverkansarbete på internationell nivå, samt ökad samverkan inom Norden och EU med spårbarhet som säkerställer vart de insamlade textilierna tar vägen.
  • • Gärna kvotplikt på material som sätts på marknaden så att fler vågar investera och så att återvinningstekniker som det nu forskas på kan skala upp.
  • • Förändrade attityder och konsumentbeteende – se avfall som resurs, handla second hand i första hand.
  • • Att kläder ska designas för cirkuläritet, (återbruk, lagning och återvinning).
  • • Ställ om från fast fashion till slow fashion.
  • • Att priset på jungfruliga råvaror måste öka, och då även priset på nya kläder.
  • • Ökad prisnivå på secondhand.
  • • Ökad manuell sortering, exempelvis genom att ta bort skatt för secondhand, samt eventuella subventioner.

Vi vill veta era tankar och idéer i de här frågorna

Vad ser ni för hinder och möjligheter för ett ökat återbruk av textilier i Sverige? 

Ni kan vara med och påverka! Hör av er till Cecilia Rojas (cecilia.rojas@artikel2.se) och gå gärna med i diskussionsgruppen på LinkedIn: Cikulära Textilier

Se hela seminariumet här

Projektet drivs i samarbete med: CirEko, Wargön Innovation, SÖRAB och Nacka vatten och avfall AB.

Definitioner

Återbruk; Vi använder textilier och kläder på nytt i samma syfte.
Återvinning; Vi tar till vara på materialet och skapar något nytt.