Ockupationen av Västsahara – bortglömd eller nedtystad?

– Jag älskar att springa och upptäckte Sahara Marathon genom en bok som jag blev rekommenderad av en vän. Författaren var där under loppet så jag kollade upp det, registrerade mig och spenderade sedan en vecka i flyktinglägren i samband med loppet. Det var så jag upptäckte konflikten. Det började som en tillfällighet men nu är det verkligen min hjärtefråga.

Meriem som då arbetade på en bank började intressera sig för ockupationen av Västsahara. Hon medverkade i konferenser och träffade professorer som uppmuntrade henne till att doktorera inom ämnet. Hon valde att skriva sin doktorsavhandling om MINURSO, FN:s fredsbevarande styrka i Västsahara och tog sin doktorsexamen år 2022.

1991 ingick Marocko och Polisario ett avtal om vapenvila och det beslutades att man skulle hålla en folkomröstning om Västsaharas självständighet. MINURSO skulle övervaka vapenvilan och den kommande folkomröstningen. Men den tilltänkta folkomröstningen har än idag, 30 år senare, inte genomförts då Marocko ständigt förhalar processen. MINURSO är den enda fredsbevarande FN-insatsen som inte har mandat att övervaka och rapportera om brott mot mänskliga rättigheter, och anses därför vara ett undantagsfall gällande fredsbevarande praxis. Meriem berättar att hon ville gräva djupare i vad korrekt rapportering av mänskliga rättigheter skulle kunna betyda för fredsbevarande insatser samt hur det hade kunnat påverka det västsahariska folkets strävan efter fred.

– Jag brukar bli stämplad som en Polisario-anhängare. Mitt mål är dock inte självständighet för det västsahariska folket. Jag stödjer det västsahariska folkets rätt att anordna en folkomröstning och att få uttrycka sin vilja. Vilket de har laglig rätt att göra. Vill de vara självständiga, låt dem vara självständiga. Vill de vara en del av Marocko, låt dem vara en del av Marocko. Poängen är att det är deras val.  

Mer än hälften av Västsaharas ursprungliga befolkning bor idag i ett flyktingläger nära Tindouf i Algeriet. UNHCR beräknade år 2018 att cirka 173 600 levde i dessa läger, en siffra som även ökat sedan 2020, då vapenvilan bröts i det ockuperade området. På grund av minskat bistånd de senaste åren har situationen förvärrats för de människor som lever där. 

Under sin medverkan i Sahara Marathon bodde Meriem hos en familj i ett av flyktinglägren under en vecka. Hon kan själv vittna om att den humanitära situationen är kritisk för de människor som bor där. Flyktinglägren ligger på en karg plats i öknen där det inte är möjligt att odla. De är helt beroende av internationella bidrag när det kommer till mat, vatten och sjukvård. Även klimatförändringarna påverkar levnadsstandarden då det redan är stora temperaturskillnader i öknen. Dessa flyktingläger är det enda hem som vissa västsaharier känner till, då ockupationen har pågått i över 50 år.

– Vi brukar tala om konflikten i Västsahara som en bortglömd konflikt, men jag föredrar att använda termen nedtystad konflikt. Folk känner till vad som händer men de väljer att inte agera, då det är en besvärlig situation för de länder som inte vill göra sig ovän med Marocko.

Framöver tänker Meriem fokusera på att fortsätta undervisa och förhoppningsvis kvalificera sig som professor. Hon tror att det är genom utbildning som vi verkligen kan göra skillnad och hoppas att man kan påverka genom att fler och fler blir medvetna och utbildade. Meriem berättar att hon i sin föreläsningssal valt att framhäva just ockupationen av Västsahara som fall då hon föreläser om icke-självstyrande territorier.