Västsahara idag
Västsaharierna är ett delat folk. Nästan 200 000 västsaharier bor i flyktingläger i Algeriet sedan över 50 år tillbaka. Västsaharier i de ockuperade områdena lever under förtryck och utsätts för människorättsbrott.
Marocko har byggt en drygt 270 mil lång minerad mur som delar Västsahara i två. Marocko kontrollerar de två tredjedelar av Västsahara som ligger innanför muren och Polisario administrerar den tredje delen som kallas för det befriade området.
Ockuperade Västsahara
Marocko bedriver en aktiv bosättarpolitik i Västsahara. I dag bor det fler marockaner än västsaharier i territoriet. De västsaharier som lever i de ockuperade områdena lever under ständigt förtryck, med begränsad rörelsefrihet och ofta låg levnadsstandard.
Brott mot mänskliga rättigheter är återkommande och många vittnar om sexuella, fysiska och psykiska övergrepp. Trots de allvarliga och systematiska kränkningarna av mänskliga rättigheter så är FN:s fredsstyrka, Minurso, den enda moderna fredsstyrkan i världen som saknar mandat att dokumentera eller ingripa mot övergrepp mot civilbefolkningen.
Marocko upprätthåller också en omfattande mediablockad i området. Internationella observatörer, människorättsorganisationer och oberoende journalister tillåts inte resa in. Västsahara rankas som ett av de minst fria länderna i världen.
Flyktingläger
I de västsahariska flyktinglägren bor cirka 200 000 personer i väntan på att kunna återvända till sitt hemland, Västsahara. De lever under svåra humanitära förhållanden i en karg del av Saharaöknen, där grundvattnet är svårtillgängligt och av dålig kvalitet. Sommaren är ofta över 50 grader varm, och på vintern sjunker temperaturen nära noll grader på nätterna.
Befolkningen är till stor del beroende av humanitärt bistånd för att överleva. Under senare år har stödet minskat, och en stor del av västsaharierna lider av undernäring.
Trots begränsade resurser är befolkningen välutbildad, men det isolerade geografiska läget gör det svårt att hitta sysselsättning. Möjligheterna till inkomst är mycket begränsade.
”Vi måste fortsätta stå upp och kräva skydd för röster som riskerar att tystas. Att bryta medieblockaden är det första steget för rättvisa och ett slut på ockupationen.”
”Det är svårt att drömma om något här i öknen, jag drömmer mig därför bort härifrån. Jag drömmer om Västsaharas stränder, om havet som tagits ifrån oss.”
Bruten vapenvila efter 30 år
??Den 13 november 2020 bröt Marocko det FN-medlade eldupphörsavtalet som ingåtts med Polisario för 30 år sedan. Marocko gjorde intrång i en buffertzon vid Guerguerat för att öppna en passage för handel mellan Marocko och Mauretanien. Marockanska styrkor mobiliserades mot västsaharier som fredligt demonstrerade mot passagen.
Sedan vapenvilan bröts har våld och trakasserier eskalerat i de ockuperade områdena av Västsahara. Polis och militär verkar med total straffrihet för övergrepp mot befolkningen.
Marockos blockering av FN-förhandlingarna skapar stor frustration bland den västsahariska befolkningen. Flera människorättsorganisationer, både i de ockuperade områdena, i flyktinglägren och i diasporan, pekar på problemet att internationella institutioner inte ingriper. Det leder till växande missnöje, särskilt bland unga, som tappar förtroendet för internationella aktörer och tron på att en fredlig lösning är möjlig.
Det västsahariska folkets rättigheter stöds av flera internationella domar och hundratals FN-resolutioner.
Ytterligare läsning
Du kanske även är intresserad av detta: