Brev till Bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell

Två unga västsaharier som deltar i icke-våldsorienterad konfliktlösning. Ett exempel på hur svenskt bistånd gör skillnad.
Två deltagare i NOVA:s workshop om icke-våld i de västsahariska flyktinglägren. Bild: Non Violence Action in Western Sahara (NOVA).

Publicerat: 2023-03-28

Bäste Johan Forssell,

Organisationer i civilsamhället är bland de viktigaste verktyg människor har för att förbättra sin situation och sitt samhälle. Ett exempel är det arbete som ickevålds-organisationen Non Violance Action in Western Sahara (NOVA) gör med stöd av bland annat svenska Emmaus Stockholm. Organisationen arbetar i de västsahariska flyktinglägren där många västsaharier levt hela sina liv i exil i en karg öken. Många ungdomar i flyktinglägren är på väg att tappa tålamodet och allt fler uttrycker att de vill ta till vapen för att bryta Marockos ockupation av Västsahara. NOVA arrangerar workshops och aktiviteter för fredligt motstånd och icke-våldsorienterad konfliktlösning. Bland de unga som har deltagit i projektet ser vi en markant attitydförändring. Många vittnar om att lärdomarna om ickevåld och möjligheterna att göra fredligt motstånd har varit avgörande för dem i deras sätt att tänka. Men det finns fortfarande många unga kvar att nå.

Vi vet att ett aktivt, demokratiskt civilsamhälle gör det möjligt för människor att gå samman och hantera gemensamma problem liksom att ha en starkare röst i samhället. I länder med utbredd fattigdom och förtryck är ett starkt civilsamhälle helt avgörande för människors strävan efter bättre liv.

Därför var det med glädje som vi noterade regeringens löfte att öka andelen stöd till civilsamhället i biståndet. Men med besvikelse som vi inte såg någon satsning på detta i budgeten.

1,2 miljarder att fördela till bistånd

Nu finns en ny chans, med de 1,2 miljarder som finns kvar att fördela till biståndsverksamhet i vårändringsbudgeten. Inom plattformen CONCORD Sverige har vi analyserat februariprognoserna från Migrationsverket och Arbetsförmedlingen, och konstaterat att denna summa av budgeterade asylavräkningar inte kommer nyttjas av dem. Därför finns redan minst 1,2 miljarder att fördela till biståndsverksamhet i vårbudgeten. 

Det är bra att detta gör en ökning av biståndsverksamheten möjlig. Det uppväger inte hela den minskning av biståndet som regeringen tidigare gjort. Men det ger en ny möjlighet att leva upp till åtagandena i den politik som regeringen lagt fast.

Varje krona för mänsklig säkerhet, mänskliga rättigheter, mänsklig utveckling och mänsklighetens framtid på en levande planet är viktig och kan via lokalt förankrade krafter i civilsamhället göra skillnad i människors liv. Det behövs mer än någonsin i den perfekta storm som spridit sig över världen med konflikter, ekonomiska kriser och ökad ojämlikhet, hungerkris, miljö- och klimatkris, och backlash för jämställdhet och demokrati.

Så här kan ni fördela de 1,2 miljarderna i vårändringsbudgeten:

1. Avsätt ytterligare en halv miljard till civilsamhällesanslaget

Med ytterligare en halv miljard till detta anslag lever regeringen tydligt upp till löftet om att öka andelen bistånd till civilsamhället. Anslagspost 5 i budgeten är den del av biståndet som uttryckligen syftar till att stärka ett fritt och demokratiskt civilsamhälle i Sveriges samarbetsländer, med kapacitet att bidra till bättre villkor för människor. Dessutom ger mer resurser till detta anslag också mer till flera andra av regeringen prioriterade områden, som jämställdhet, klimat och miljö, hälsa samt stöd till demokratikämpar och människorättsförsvarare.

2. Säkerställ att satsningen på civilsamhället blir en långsiktig inriktning

Regeringen har effektivitet, transparens och långsiktighet som ledord i biståndspolitiken. Lägg stödet till civilsamhället via anslagspost 5 på en ny och högre nivå och kommunicera att denna nivå är det nya normala även på sikt, så att ryckighet och onödig byråkrati undviks och avtalsparter inom det svenska biståndet kan fokusera på innehåll och resultat.

3. Ta chansen att leva upp till försummade löften ur regeringens ”Bana för bistånd”

Det finns även andra exempel på att minskningar av anslag i biståndsbudgeten slog hårt mot uttalade prioriteringar i regeringens egen politik. Här finns det nu en chans att tillföra resurser till sådana prioriteringar. På Emmaus Stockholm ser vi att en satsning på icke-våldsorienterad konflikthantering och ökad dialog inom Maghreb-regionen är rätt väg att gå för att leva upp till regeringens prioritering av demokratibistånd till människorättsförsvarare.

Visst kan vi och våra internationella samarbetsorganisationer förvänta oss att Du och regeringen i vårbudgeten infriar löftet och använder de outnyttjade 1,2 miljarderna till att öka andelen bistånd som går till civilsamhället?

Vänliga hälsningar,

Gabi Björsson,
Ordförande, Emmaus Stockholm