”Feministisk utrikespolitik måste inkludera Västsaharas kvinnor”

Det är på tiden att den svenska regeringen lever upp till sitt löfte om en feministisk utrikespolitik och fördömer Marockos behandling av Sultana Khaya och andra människorättsförsvarare i ockuperade Västsahara, menar Gabi Björsson, ordförande Emmaus Stockholm.

Den västsahariska människorättsförsvararen Sultana Khaya har tillsammans med sin familj suttit i husarrest i över 450 dagar i sitt hem i Boujdour i ockuperade Västsahara. Marockansk polis har omringat hemmet och hindrat familjen från att gå ut eller ta emot besök, trots att inga anklagelser om brott riktats mot henne.

Den 15 mars lyckades amerikanska volontärer ta sig in i Sultanas hem och bröt därmed belägringen av hennes hus. Aktionen är en tillfällig glimt av hopp för Sultana och hennes familj som under husarresten utsatts för våld och sexuella trakasserier vid upprepade tillfällen.

Fredliga protester möts med våld av de marockanska myndigheterna och alla former av västsahariska symboler är förbjudna. Kampen för självbestämmande ses därför som en förutsättning för att säkra mänskliga rättigheter i Västsahara.

Sultana Khaya har blivit en symbol för den västsahariska kampen för mänskliga rättigheter och frihet från marockanskt förtryck. I en ny rapport från Emmaus Stockholm vittnar västsahariska kvinnor som är människorättsförsvarare om hur hon lyfts fram som ledstjärna för icke-våldsmotstånd.

Läs hela artikeln i Tidningen Syre. 

Skärmavbild på debattartikel om att feministisk utrikespolitik måste inkludera Västsaharas kvinnor.

Relaterad läsning