Hopp och drömmar i skuggan av en ockupation
För 50 år sedan ockuperade Marocko sitt grannland Västsahara. Hundratusentals västsaharier tvingades på flykt. I dag bor cirka 200 000 människor fortfarande i flyktingläger i södra Algeriet i väntan på att få återvända till sitt hemland. Det klassas som den näst längsta flyktingsituationen i världen.
Trots att lägren har hunnit bli välorganiserade, är människorna fortfarande helt beroende av humanitärt bistånd. Grundvattnet är svåråtkomligt och av dålig kvalité och den karga öknen gör det svårt att odla.
Men det är inte den svåra levnadssituationen som människorna pratar om. Deras viktigaste strid är att få återvända hem och förhindra att flyktinglägren blir permanenta. Möt Asma, Sallam, Asalik och Abid som delar med sig av sina hopp och drömmar trots en 50 år lång väntan.
50 år på 50 sekunder
Möt Sallam, Abid, Asma och Asalik
”Jag vill utbilda mig till läkare och drömmer om att driva min egen klinik i ett fritt Västsahara.”
Det säger Sallam som bor i ett av de fem västsahariska flyktinglägren tillsammans med sin familj.
”Att leva som flykting är som att vara vilse. Men vi kämpar för vår framtid, om inte för oss så för nästa generation.”
Det säger Abid som drömmer om att få bosätta sig i ett fritt Västsahara och se sina framtida barn växa upp.
”Ockupationen sätter gränser för vår framtid. Men jag drömmer om frihet och en omvärld som tar ansvar.”
Det säger Asma som reflekterar över drömmar och de begränsningar som finns i flyktinglägren.
”Min önskan är att varje person jag möter ska sprida vår berättelse. Världen måste få veta att vi finns.”
Det säger Asalik som också berättar om en barndom präglad av lägrens begränsningar.
Västsahara idag
Västsaharierna är ett delat folk. Nästan 200 000 bor i flyktingläger i Algeriet. Västsaharier i de ockuperade delarna lever under förtryck av ockupationsmakten.
Marocko har byggt en drygt 270 mil lång minerad mur som delar Västsahara i två. Marocko kontrollerar de två tredjedelar av Västsahara som ligger innanför muren och Polisario (den västsahariska befrielserörelsen) administrerar den tredje delen.
Ockupation bryter mot folkrätten, FN-resolutioner och Internationella Domstolen i Haag. Området är klassat som ett icke självstyrande territorium som ska avkoloniseras.
Marocko bedriver en aktiv bosättarpolitik, idag bor det långt fler marockaner i de ockuperade delarna av Västsahara. De västsaharier som bor där lever under förtryck och utsätts för brott mot mänskliga rättigheter. Det råder en fullständig mediablockad i området. Inga observatörer, människorättsorganisationer eller oberoende journalister tillåts att resa in i landet.
Så arbetar vi för förändring
Artikel2 har en lång historia av att stödja det västsahariska folkets rätt till självbestämmande. Vårt stöd består främst av långsiktiga utvecklingssamarbeten och påverkansarbete.
Vi samarbetar med lokala organisationer som har djupgående förståelse för kontexten. Det ger långsiktiga och hållbara effekter och bidrar till ett ömsesidigt kompetensutbyte. De projekt vi ingår i utgår alltid från målgruppens uttalade behov. Vi har bland annat gett stöd till och samarbetat med organisationer som arbetar för att bryta medieblockaden och stoppa människorättsbrott i det ockuperade territoriet, som lär ut ickevålds-strategier och som bildar opinion för en fredlig lösning på ockupationen.
Artikel2 bedriver påverkansarbete för att uppmärksamma västsahariers rätt till självbestämmande. Det gör vi bland annat genom att arrangera seminarier, möta beslutsfattare och driva opinion.
Asria Taleb Mohamed, västsaharisk journalist och Stephen Zunes, professor i politik och internationella studier vid University of San Francisco under ett frukostseminarium. Samtalet modererades av Sinan Ferhan, programchef Artikel2.